Första mötet

Dagens outfit. Diggar min Half-life t-shirt!
 
Efter mycket tvivel och motsträvan till en början så gick jag med på att tala med en kurator. Det har jag gjort idag.
 
Jag blev positivt överraskad att hon hade papper från min läkare på vad som "felas" med mig. Jag har förr varit tvungen att upprepa mig själv och det kan vara jobbigt. Hon pratade väldigt mycket också vilket jag aldrig har varit med om. Med henne kan man nog komma fram till lösningar tillsammans istället än som förr när jag har varit tvungen att ta itu med problemen själv.
 
Hon höll också med på att man ska kunna forma sitt eget liv som man vill. Ingen snack om saken liksom! Men varför får jag ändå vibbar från samhället att jag inte duger till? Då hade jag ju inte blivit deprimerad om allt var frid och fröjd! Kuratorn tycker också att min vana/ovana med att jag måste alltid ta en tupplur efter en studie/arbetsdag för att jag blir så trött av all intryck jag fått under dagen inte borde ske. Man ska inte behöva ta en tupplur bara för att orka med resten av kvällen. Då är det för mycket för mig och jag borde då göra mindre saker/inte arbeta för länge för att jag ska kunna undvika tupplurer.
 
Timmen flög iväg och jag fick en ny tid hos kuratorn igen. Sådant tar tid. Vi ska bland annat ta upp om eventuell KBT om min sociala fobi. (Som jag ibland kallar för sociala avstånd beroende på hur jag känner.) Mycket av det kan bero på att jag var mobbad under skoltiden och därav har svårt för att anförtro mig till nytt folk. Sedan känner jag att jag heller inte platsar nånstans. (Weirdo) Så jag får se hur detta går. Jag har inga förväntningar som helst. Jag är likgiltig.

Kommentarer:

1 Tess:

Hoppas det blir bra framöver också :-) När jag gick gymnasiet så var jag tvungen att sova efter skolan varje dag för att orka något alls efteråt, för att klara t.ex. läxor, kanske göra NÅGOT fritidsmässigt etc. Jag märker att nu då jag har anpassat arbete när jag jobbar de tider jag klarar och bara korta tider åt gången så är det inte alltid jag behöver "tuppluren". Dock så behöver jag den fortfarande om jag varit på möte eller om det varit mycket nytt. Blir alldeles för många intryck och man blir så mentalt utmattad.

Kommentera här: