Psykisk förkyld

Så bra krönika!
 
Jag erkänner att jag har många gånger mått psykiskt dåligt att jag har fått dra en vit lögn när jag har sjukanmält mig. Men går man och velar väldigt länge så blir man till slut fysiskt sjuk...
 
Hur som helst, jag har förr försökt prata med auktoriteter när jag har mått dåligt men bara fått höra att det är inte så farligt, alla mår dåligt ibland, det är ingen riktig sjukdom, du är bara lat och oansvarig och så vidare. Deras ignorans gör inte saken bättre utan snarare tvärtom. Tänk er själva om ni mår dåligt och inte blir betrodda. Det har hänt mig, jag har då fått utbrott och blivit tillsagd att gå till en läkare och prata om saken. Men när ens läkare konstaterar att jag "bara var ledsen" och inget mer gjordes så tappade jag förtroendet helt och hållet för sjukvården. Nu går jag helst inte till en läkare om jag inte verkligen behöver det, dvs döende eller dylikt. Om inte ens en läkare lyssnar på mig varför tusan skulle andra kunna göra det?
 
Det hela blir så tabubelagd tyvärr. Man pratar helst inte om såna grejer. Det är skämmigt. Jag har fortfarande svårt att prata om detta just på grund av att jag känner inte jag blir betrodd. Så jag håller masken, stänger in i mig själv och väntar tills det blir bättre på egen hand.
 
 

Kommentarer:

1 Tess:

Förstår dig helt och hållet. Har blivit misstrodd så många år och blir det än idag av en del. Det som inte syns blir ofta nonchalerat tyvärr. Jag finns här om du behöver! Ge inte upp. Någon gång borde du hitta någon inom vården som tror och som stöttar.

Svar: <3
Maol

Kommentera här: