monstars

Hikefulness

Kategori: Min dag, tankar & åsikter, Resor, Vandring

Utsikt över Stora Gla <3
 
Idag vandrade jag, Malin och hennes syster Annie i Glaskogen. 13,4 km och det känns! Jag är nu mör i både kropp och sinne.
 
Denna fina utsikt kom ganska tidigt i den led vi gick. Underbar utsikt över Stora Gla. Bilden gör egentligen ingen rättvisa, man måste vara på plats för att verkligen njuta av det vackra.
 
En kaffepaus.
 
Vacker blåsippa. Det fanns det gott om.
 
En gammal kraftstation.
 
Jag känner verkligen av hikefulness i Glaskogen. Det är så vackert och rogivande där. Nåväl, ända tills vi tog en vattenpaus och jag upptäckte en fästing som kröp på mitt ben. Då försvann min hikefulness. Blä!

Påskferie i Norge

Kategori: Resor

Min far fick agera modell. Den enda fisken vi fick men ack så fin en!
 
Jag och far gjorde en fiskeresa till Tuddal i Norge förra året och då gick det bra. Vi fick napp av både öring och röding. Tyvärr så nappade det inget i år. Förutom EN och den fick tog far. Annars var det helt dött. Vi funderade på om vi var lite sent ute. Påsk är nämligen senare i år, förra året var den vid månadsskiftet mars-april. Nästa år hamnar påsk vid månadsskiftet igen, då kanske...
 
Man får se det positiva i det hela. Jag slapp rensa fisk, man fick frisk luft och en fin utsikt när man fiskade. Utsikten bestod av bergen vid Gaustatoppen bland annat. När vi inte fiskade så tittade vi på tv i stugan vi hyrde på Bøen Camping. Hur kommer det sig att norsk radio och tv är så mycket mer underhållande än svenskt? Jag vill ha NRK-kanaler istället för detta skräp vi har.
 
 

Vandra för hälsan

Kategori: Min dag, tankar & åsikter, Resor

Ränkesedsnipan utanför Arvika.
 
Titeln på blogginlägget talar för sig självt.
 
Livet går upp och ner ständigt och att jag själv hamnar allt oftare i ekorrhjulet är ett problem jag har försökt att ta itu med.
 
För ett par veckor sen höll det på att gå illa igen. Även fast andra mer eller mindre försöker övertala mig att det finns människor som har det värre, du är ung och stark och ska klara av det, det syns inte på dig eller att de helt enkelt inte tror på mig och dylikt så händer det faktiskt att stressen hinner ifatt mig och jag tappar fotfästet.
 
Då sade jag till mig själv att jag ska ut. Bara ut och gå. I naturen kan jag koppla av och vara här och nu och mina resor till Tuddal har bekräftat detta för mig. Jag tappar tid och rum i Tuddal, jag är här och nu. Jag tar dagen som den kommer, jag går upp när jag känner för det, jag fiskar när jag känner för det och jag äter när jag blir hungrig och så vidare.
 
Så jag gjorde det. Jag planerade allt i minsta detalj, bokade en dag i kalendern och började vandra i Glaskogen i Värmland. Jag började med en kort tur och nu blir vandringarna allt längre och längre. Och jag mår bra av det! Jag längtar till varje gång jag ska ut och vandra. Det har givit mig kraft och styrka till att fortsätta kämpa. Ute på tur hinner jag också reflektera om livet och dess mening så jag har också ändrat lite på min livsfilosofi.
 
Hela tiden frågar jag mig själv. Är jag nöjd med livet? Mitt jobb? Vardagslivet? Kärlekslivet? Vad kan jag göra för att komma närmare mitt mål? Vilka förändringar måste jag göra? Jag tror stenhårt på att vi måste ställa oss dessa frågor då och då i livet för att komma till ro och harmoni med oss själva.